Harabäckens GK – Mer än bara åker

Välkommen till Harabäckens Golfklubb

Om du någon gång har åkt till Ullared, via E6:an, så har du säkerligen passerat Harabäckens Golfklubb. Vid första anblicken så är det tyvärr inte mycket som imponerar. Men bakom den oslipade fasaden så finns faktiskt bra mycket mer golf än vad man först kan ana.

Jag själv är en av de som åkt förbi Harabäckens GK ett flertal gånger, utan att ens ägnat en tanke på att spela den. Från vägen sett, så ser det faktiskt rätt tråkigt ut. Tyvärr. Men efter att ha spelat alla banorna runt om i området, med endast Harabäcken kvar på kartan så tyckte jag det var dags att ge banan en ärlig chans.

Jag tycker det är härligt när man får känslan ”oj vad fel jag hade” om något. När man kliver in på området och går in i shopen/receptionen så förvånas jag direkt. Öppna ytor, ljusa golv, stora fönster. Riktigt härligt. Utbudet är väl kanske inte i klass med Dormy, men det finns absolut det du behöver för din runda och lite mer därtill. Stefan som välkomnar mig på ett personligt sätt visar stolthet för klubben som han arbetar för. Det känns genuint, och jag får känslan av att han anar min skeptiska inställning mot banan och bara väntar på att få motbevisa mig.

Faciliteterna på anläggningen känns fräscha, relativt nybyggda och ger ett härligt intryck. Det är inte alls stort, varken klubbhuset eller restaurangen, men det passar alldeles lagom in här, på en mindre klubb ute på landet. Jag gillar det.

Väl ut mot första tee så inser man att det är en lite spännande bana man har framför sig. En handfull hål slingrar sig runt en gigantisk kulle som ligger mitt i banan. Runt kullen sammanstrålar 4-5 greener och lika många utslagsplatser. Första hålet spelas relativt lätt men här är just greenen utmaningen. Upphöjd och i två platåer. Jag lyckades få i ett par här, men man ska vara nöjd med bogey.

Sen fortsätter banan faktiskt i en helt annan karaktär än vad jag hade förväntat mig. Utifrån sätt, så ser man bara åkrar och hed. Men när vi redan på hål 2 spelar inåt en liten skog så börjar min tvivlande inställning släppa. Här följer sedan ett par hål med ren skogsbanekaraktär och det är inte alls vad jag hade förväntat mig. Hålen är bra, de är utmanade och väldigt kuperande till en början.

Här är ett kortare par fyra, 295 meter, och med vinden i ryggan kan du driva green

Kommer in efter första 9 hålen och spelet har gått helt okej. Banan levererar hög kvalité inom de flesta områden. Tee är mycket bra, fairway lite torr på vissa ställen, men det är bara och tacka och ta emot för studs och rull. Greenerna är bra, lite långsamma på sina ställen, men gröna och fina. Bollarna rullar jämt och fint och det ges möjligheter att sänka lite längre puttar.

Ett av de stora utropstecknen som är betalningsmöjligheten i kiosken. Du kan betala med kort eller kontant. Och det är självbetjäning. Det finns en kortautomat, där du själv väljer hur mycket du skall betala och med en väldigt smidig process, enkelt kan betala med kort. Strålande! Utbudet och priserna är också mycket bra, 25: – för en räkmacka? Jo jag tackar!

Vidare ut på sista 9 så märker man att banan ändrar karaktär något. Nu är det lite mer hedbana och hålen går lite fram och tillbaka ute på den gamla åkermarken. Vad som känns lite tråkigt är avsaknaden av par 5. Första par 5:an kommer vid hål 4, sen är det dags igen först vid hål 15. Där i mellan är det mestadels korta par 4:or som avlöser varandra.

Korthål på 195 meter? Jajamen, en härlig utmaning här!

 

Spelet rullar ändå bra ganska bra fram tills vi kommer till just hål 15. Slänger ett öga i banguiden och inser att vi möter den största utmaningen hittills. Ett par 5 hål, med en stor sjö till vänster om hål, och out hela högersidan. Du ser kanske en 25 meters fairway att landa bollen på. Lyckas du landa bollen på fairway så har du ett andra slag, som är ännu svårare, med vatten på båda sidor av fairways avslutande del. Och som om det inte vore nog, så ligger det vatten och vaktar framför, bakom, och på båda sidor av green. Här fick vi med oss totalt 1 poäng, på två spelade bollar.

Vidare till hål 16, och här spelar vi mot samma stora sjö, hela vänster sidan med out höger. Det är smalt att landa bollen och det är långt. 391 meter, med 248 meter fram till vattenkant och kraftigt dogleg vänster. Dessa två hål på rad, är nog det svåraste partiet som jag faktiskt någonsin spelat. Jag har aldrig vart så tveklös på hur jag skall spela ett hål, som jag var när jag stod inför dessa två.

Det sätter verkligen prägel på avslutningen och kan få vilken spelare som helst att bryta ihop. Håller du ihop rundan och tar dig igenom dessa två hål med 3-4 poäng, så vandra ner till 17 tee med stolthet!

Avslutningsvis så är hål 18 ett ganska lätt hål, med en utmanande green. Ett visuellt vackert vattenhinder lurar bakom, och där sitter även en del folk på uteserveringen och iakttar allt du gör fram till green. En bra avslutning tycker jag. Summerar ihop banan på ett ganska bra sätt, och man får chans att gå hem med ett par.

Här sitter man gott på uteserveringen och blickar ut över 18 green

För att summera dagen på Harabäckens Golfklubb, så får jag ändå säga att den slår mig lite på fingrarna. Efter förutsättningarna som finns, så tycker jag att de har gjort det absolut bästa av situationen. Den är inte jättelång, eller jätte teknisk. Men det finns alltid utmaningar. Vinden är en faktor, de upphöjda greenerna, som ofta har flera platåer är en annan. På vissa ställen är det riktigt smalt och trångt. Samtidigt som du på andra hål har en hel landningsbana att gå för.

Greenfee kostar under sommaren 360:- och ska du spela golf på vägen till Ullared, eller om du har vägarna förbi Varberg/Falkenberg så tycker jag absolut att du kan besöka Harabäckens Golfklubb. Det är en trevlig bana, trevlig personal och som överraskar positivt på mig. Jag har spelat de flesta banorna i området, och visst, Harabäcken kanske inte stoltserar som bäst i området. Men för en billigare peng, så får du faktiskt en bra golfdag. Jag är nöjd, och jag kommer absolut spela här igen.